Isidoro Abramowicz ny kantor i Stockholm
Synagoga betyder att samlas
Sång och musik är ett sätt att mötas
Onsdag den 27 maj har en ny konsertserie premiär i Stockholms stora synagoga med kantor Isidoro Abramowicz som sångare, salve dirigent och arrangör. Dessutom medverkar fem organister och fyra körer.
Förälskad i Stockholms synagoga
Till Stockholm kom Isidoro Abramowicz första gången som gästkantor. Så blev han erbjuden att söka kantorstjänsten. Nu har han varit kantor i Stockholm drygt sex månader.
– Jag blev förälskad i synagogan och såg stora potentialer till utveckling både för församlingen och för egen del som kantor. En utmaning som triggade. Rekryteringen tog ett år. De valde mig och jag valde dem.
Isiodoro Abramowicz har stora planer och brinner av entusiasm. En av de första, att skapa en ny församlingskör, är redan förverkligad. Kören framför klassisk, liturgisk och nykomponerad musik.
– Jag vill vara med och förnya synagogans liv, inte bara religiöst utan också kulturellt. Synagogan är ett fantastiskt rum med många olika möjligheter, inte minst för musikaktiviteter.
Kantorstudierna bedrev Isidoro Abramowicz i Berlin men också i Israel. Här har han gått för två av de främsta kantorutbildarna i världen; Naftali Hershtik kantor i Jerusalems stora synagoga och professor dr Eliyahu Schleifer.
– Han är som en levande bok, både kantor och musikforskare. Han känner till gamla traditioner och kombinerar på ett unikt sätt praktiska kunskaper med teoretiska.
Räddad tradition
Sitt examensarbete: Das Frankfurter Kaddisch. Ein liturgischer kalendarium skrev Isidoro Abramowicz om Kaddishbönen som lovprisar gud och delar in gudstjänsten i olika avsnitt. Den förekommer på alla judiska högtider och ingår i sabbatgudstjänsten. Innan andra världskriget hade Kaddishbönens melodier en egen årscykel i Frankfurts synagoga, med unika melodier till varje tillfälle, sammanlagt 50-talet melodier. Detta höll på att gå förlorat. Nu har ett unikt material tagits fram genom resor till olika platser i världen, till arkiv och till kantorer. Han har samlat, dokumenterat och rekonstruerat en tradition som riskerade att glömmas bort. *
Judiskt liv
– Judiskt liv är inte endast religion eller enbart kultur. Allt är sammanbundet – man kan skapa sin egen blandning och genom denna helhet skapa judiskt liv. Den konsert vi planerar handlar om musik. Men alla stycken är religiösa, liturgiska. Precis som när man lyssnar på Bach kan man nöja sig med att höra musikens skönhet. När man börjar tänka på texterna i bönerna blir tankarna teologiska. Men texterna väcker också filosofiska frågor om moral och existens. Många stora tänkare har bidragit med kommentarer. Man kan sjunga på jiddisch eller hebreiska. Men man förstår det man hör eller sjunger först när det placeras i en kontext, när man tar med vad människorna upplevt.
Judisk identitet
– Judendomen är en del i vår identitet. Många kommer till synagogan fast de inte är troende. De söker andlighet, men tror inte på gud. Den förankring man söker behöver inte ha ett namn eller kallas något speciellt. Synagogan erbjuder ett avbrott från telefonen och vardagen, en parentes i livet. Man kopplar upp sig inåt, ägnar sig åt sig själv eller åtminstone åt något annat än det vardagliga. Något vi sällan har möjlighet till nuförtiden.
Ja, så är det då den judiska maten. Den är en omistlig del i identiteten. För Isidoro Abramowicz, som själv har askenasiska rötter och traditioner är mat också något som förenar honom med de sefardiska traditionerna.
– Har man lärt känna maten från båda traditionerna. Vill man inte mista dem utan snarare förena de två. På samma sätt är det med musik och kultur. Båda traditionerna kommer att speglas i konserter och andra arrangemang.
Öppen synagoga
– Jag vill se synagogan som en öppen plats för musik och konst. Synagoga betyder att samlas också till andra möten än religiösa. En bred och stor allmänhet ska bjudas in hit både som publik och som samarbetspartners i arrangemang med musik, konst och kultur.
En konsertserie är en av de första drömmarna som nu förverkligas. Fem organister kommer att spela på synagogans unikt formgivna orgel, som en torarulle. Kompositörer som Louis Lewandowski, Meir Finkelstein, Shollom Secunda och många fler kommer att kunna avnjutas.
Den första konserten äger rum den 27 maj och åtföljs också av seminarier om judisk, liturgisk musik med en av världens främsta experter, dr Tina Frühauf, som föredragshållare.
Denna konsert förverkligar också visionen om kulturmöten i synagogan när församlin–gens nystartade kör, Hillelskolans kör, Sankta Eugenia Vokalensemble och medlemmar ur Gustavsbergs kammarkör deltar och inte bara sjunger var och en för sig utan förenas i ett historiskt möte i den avslutande sången och bönen Adon Olam – Världens konung.
Lars Farago
* En artikel från examensarbetet finns att läsa i Pardes – Zeitschrift der Vereinigung für Jüdische studien E. V. Heft 20, 2014, Universitätsverlag Potsdam. (Finns på Internet)
Lyssna på Isidoro Abramowicz
https://www.youtube.com/watch?v=HBUmO78YtJI