Om  Demokratiska Republiken Kongo ofta kallad Kongo Kinshasa

De flesta av oss i Sverige vet mycket lite om Kongo. Visste du att det finns två grannländer i Afrika med nästan samma namn? Eller att ett av länderna haft fem namn under de senaste 100 åren?

Fristaden Kongo
Belgiska Kongo
Republiken Kongo
Zaire
Demokratiska Republiken Kongo.

Namnändringarna är toppen på ett enormt isberg av historiska oförrätter som krossat generationer av människors liv och landets ekonomi.

Vid årsskiftet 1884-1885 träffades fjorton europeiska stater i Berlin för att dela makten över ett stort landområde på båda sidorna av Kongofloden. Här fanns enorma naturtillgångar av gummi, guld och andra mineraler.

Gränserna bestämdes av kolonialmakternas intressen. Det drogs sträck på kartor utan minsta hänsyn till befolkningsgrupper, historia eller geografi. Dagens uppdelning av länder och folk i Afrika är bestämd av kolonisatörerna. Många av dagens konflikter och krig bottnar i detta.

Läs om Berlinkonferensen i Populär historia

Det som nu är Demokratiska Republiken Kongo, ofta kallad Kongo Kinshasa efter namnet på huvudstaden, har väldiga naturrikedomar.  Under mer än tjugo år var Kongo den belgiske Kung Leopold II:s personliga egendom. Då var det främst elfenben och gummi som företagen var ute efter. Hans privata armé förslavade invånarna.

Allt bestämdes av kungens jakt på vinster. Den som inte lydde dödades eller stympades. Ett folkmord ägde rum. Flera miljoner människor mördades eller dog av sjukdomar, undernäring och svält. Enligt en del källor kan det ha varit så många som 12 miljoner. Det är mer än hela Sveriges befolkning.

Kring sekelskiftet 1900 började västerländska författare och tidningar uppmärksamma grymheterna. Den mest kända boken som beskriver detta är Joseph Conrads Mörkrets hjärta som gavs ut 1902. Bara några år senare1908 blev Leopold II tvungen att överlämna Kongo till Belgien. Landet förblev en belgisk koloni ända till 1960.

Enorma naturrikedomar, diamanter, metaller och stora möjligheter att bygga ut vattenkraften kunde ha gjort Kongo till ett av världens rikaste länder. I stället har invånarna blivit plundrade om och om igen. Det skedde både när landet var belgisk koloni och efter att landet hade blivit självständigt. Många har lagt sig i Kongos öde. Inbördeskrig och krig med grannländer har finansierats av gruvägare, grannländer, stormakter och andra som ville få tillgång till landets naturrikedomar.

Efter självständigheten 1960 startade den så kallade Kongokrisen som pågick till 1965. Den rikare delen av landet ville bryta sig loss och fick stöd från utlandet, inte minst från Belgien. Landets ledare bad om FN-hjälp. Sverige bidrog med över 6000 FN soldater. FN:s svenske generalsekreterare, Dag Hammarskjöld, reste till landet för att medla, men omkom när hans flygplan störtade 1961. Än idag diskuteras om kraschen var en olycka eller ett mord.

Mobutu utsågs till överbefälhavare strax efter självständigheten 1960. Fem år senare blev han landets diktator. På senare år har ytterligare två krig drabbat landet. Fler än 200 000 civila dödades under första Kongokriget 1996-1997.

I det andra Kongokriget 1998-2003 deltog nio stater och omkring 20 olika väpnade grupper. Det blev oerhört blodigt. Den värsta konflikten i världen efter andra världskriget, ofta kallad Afrikas första världskrig. Minst 6 miljoner människor dog. Många hävdar att det var dubbelt så många. Återigen dör alltså 12 miljoner vilket är lika många som dött ungefär 100 år tidigare. Dessutom har många dött i de återkommande kriserna.

Situationen är svår även idag. Kampen om mineraler fortsätter och är en viktig förklaring till dagens krig. I Kongo finns rika fyndigheter av coltan, som behövs för att göra mobiltelefoner och kobolt, som används i batterier.

FN:s flyktingorgan UNHCR beräknade i september 2017 att det fanns över 3,8 miljoner flyktingar inom landet. Drygt 500 000 kongoleser har flytt utomlands. Krigen i Kongo har förts med mycket grymma medel, ett exempel är tvångsrekrytering av barnsoldater. De tvingas att mörda och kan sedan inte återvända hem. Ett annat är sexuellt våld mot kvinnor och mot barn.

I slutet av av 2018 blev Kongo plötsligt synligt i världens medier genom Nobelpriset och presidentvalet. Dramatiken kring presidentvalet pågår fortfarande när detta skrivs i början av 2019. Nobels fredspris 2018 tilldelades den kongolesiske läkaren Denis Mukwege som kämpar för att hjälpa våldtäktsoffer i Östra Kongo. Han driver ett sjukhus i Bukavu, tolv mil från Uvira där Mkyabela Sabuni föddes.

Lars Farago

Läs om Mkyabela Sabuni – streetdansaren Maele Reeflex Sabunis pappa