Här hittar du socialhaptiska signaler för att kommunicera med känseln.
Här hittar du teckenspråkslexikon
Här hittar du övningar kring våra sinnen från nationellt resurscentrum för biologiundervisning
Lite info om våra sinnen;
hörsel, syn, lukt, smak och känsel – ger information om omgivningen, väcker minnen och känslor.
Hörseln
Vi föds med 300 ben i kroppen.
När vi är vuxna har några vuxit ihop. Då har vi ungefär 206 ben.
Lårbenet är störst.
Stigbygeln i örat minst.
Den är 3 mm lång och väger 3 mg.
Den är lika liten som en myra!
Håller balansen.
Ljud är vågor.
I örat finns också balansen.
Vår hörsel är selektiv ett bevis för det är att du kan höra just ditt namn genom en massa ljud.
1.234 km/h ljudets hastighet
En del mår bra av ljud de gillar. Det kallas för ASMR.
Synen
Ögat är format som en tillplattad boll. 70% av kroppens sinnesceller finns där. Ögat är det sinnesorgan som ger mest information till hjärnan. Näthinnan är bara 5 mm tjock.
Vi blinkar 17 ggr/minut
De flesta människor på jorden har bruna ögon.
Ljus är en vågor och olika färger svarar mot olika frekvenser det vill säga våglängder på ljuset
Tre olika typer av tappar finns i näthinnan. De är känsligast för varsin färg: blått, grönt och rött.
Vår synupplevelse är en blandning av grundfärgerna i olika proportioner.
De franska impressionisterna nyttjade detta. Med hjälp av små prickar i olika färger skapade de nya färgblandningar som först när de betraktades på avstånd, bildade nya vackra färger i tavlan.
Vad händer vi blundar?
Känseln
Håret växer ungefär 1 cm i månaden
Det motsvarar en hastighet på 0,00004 meter per timma.
Kan jämföras med en snigel som kan krypa 10 meter i timmen.
Det tunna fjuniga håret över hela kroppen lever ungefär 27 dagar sedan byts det ut till nytt.
Du känner beröring, tryck, värme och kyla med hjälp av känselkroppar. Varje känselkropp tar bara emot information om en slags känselupplevelse, till exempel kyla eller tryck.
Det finns känselkroppar i huden, innanför det yttersta hudlagret. Känselkropparna finns också i leder, muskler, senor och i de inre organen.
Se figuren Homunculus. Den visar hur stor del av hjärnbarken som används av kroppens olika sinnesceller. Kroppsdelarna som är stora på figuren till exempel läppar och händer har många sinnesceller och kräver därför mer kapacitet i hjärnbarken. De finns överallt där du kan känna smärta, till exempel i huden, muskler, leder och senor. Fria nervändar finns också i inre organ, som hjärtat, tarmen och lungsäcken. Känselkropparna skickar vidare signalerna om beröring till hjärnan. Signalerna skickas genom nervtrådarna till en del av hjärnan som heter talamus.
Därefter går signalerna vidare genom nervtrådar till hjärnans hjärnbark. Du blir medveten om upplevelsen när informationen når känslocentrum i hjärnan.
Smärta registreras av fria nervändar.
Lukten
I näsan har vi 20 miljoner luktceller.
En hund har 220 miljoner luktceller.
I vår näsa sitter recepterorer (precis som i en reception)
De slänger ut sina långa ARMAR och fångar in dofter …
De kan bli trötta.
Alla våra sinnen kan bli trötta.
Om vi vilar en stund kommer de igång igen.
Dofter frigörs när du tuggar sönder maten. Andra saker som påverkar hur du uppfattar smaken är om du tycker att maten ser god ut och hur maten känns i munnen. Det kan också ha betydelse hur du mår när du äter, till exempel om du är stressad, avspänd, glad eller arg.
En doft är egentligen en gas som består av små partiklar. När en doft kommer in i näsan måste först doftpartiklarna lösas i slemmet innan de kan påverka luktcellerna. Nervimpulserna från luktcellerna leds genom luktnerven till luktcentrum i hjärnan. Luktcentrum har kontakt med den del av hjärnan som har hand om känsloupplevelser. Därför kan en viss doft ibland påminna dig om en viss känsla.
Smaken
På tungan har vi 10 000 smakceller – eller smaklökar.
De dör var 10:onde dag och byts till nya.
På tungan sitter smaklökar. I smaklökarna finns särskilda celler som känner smak. De kallas smakceller. Smaklökarna sitter i tungpapillerna. Det är de små prickarna du kan se på tungan. Tungpapillerna är utspridda på tungans yta. Några smaklökar finns även i munhålan och i svalget. Namnet smaklök beror på att cellerna är ordnade ungefär som skalen i en lök.
Vi har ungefär tiotusen.
Grundsmakerna blandas så att hjärnan kan skilja mellan hundratals olika smaker. Även doften påverkar hur du upplever en smak.
Vi kan känna smaken av salt, surt, beskt och sött.
Smaksinnet ger information om saker som vi stoppar i munnen.
Det leder till beslut om vi ska svälja eller spotta ut det vi har i munnen.
Smaksinnet är känsligast för besk smak. Det är en viktig funktion eftersom olika gifter ofta smakar beskt. Oftast spottar vi ut sådant som smakar illa. Därmed undviker vi att bli förgiftade.
Många älskar det som är sött …
Vi blandar gärna i hop känseln med känslor… men det är olika saker….